USB minne (slutet)

Fortsättning från del 5...

Dörren öppnas till mötesrummet. Där står Rebecca med ett papper i handen. Någon står bakom henne.
Leif ,Lena och Christer sitter redan och väntar.
Stå inte där utan kom in säger Leif irriterat.
Jag kommer med min avskedsansökan,säger Rebecca ,men först vill jag att ni skall lyssna på oss.
Bakom henne kommer en flicka in med långt mörkt hår.
Det är Lina!
De sittande i rummet bara stirrar. Får inte fram ett ord.

Rebecca börjar prata.
Lina är min halvsyster. Jag har vetat om henne i två års tid men min mamma var mycket förtegen om vem pappa är.
Tog själv reda på vem han var då jag gick polishögskolan. Trodde han var död.
Vem är din mamma?undrar Leif
Susanne Nilsson i Ronneby.
Hon som ligger på sjukhuset?
Jag ringde henne då vi fick reda på att Bengt fanns i Ronneby .
Hon hade ju inte träffat min pappa på många år så trodde ju att Bengt var Stefan.
De är ju lika till utseendet.
Varför ringde du henne om Bengt.?
Ville varna henne!
Hon missförstod allt och letade rätt på honom istället för att hålla sig undan.

Kom in och sätt er båda två säger Leif
Lina ser mycket blyg ut.
Vill du berätta Lina. Från början.
Hon nickar.

Det va för ca ett halvår sedan. Jag hade ont i huvudet så jag gick hem tidigare från skolan och då hörde jag mamma och mormor bråka i köket.
De pratade om tabletter och pengar.
Jag är ganska van att de bråkar,så jag brydde mig inte så mycket först men sedan hörde jag något om kanyler och då blev jag rädd.
Sprang upp på mitt rum stängde dörren och låste.

Visste du om det där med tabletter undrar Lena.
Nej säger Lina men misstänkt att det var något som inte stämde. Blev mer och mer rädd för Bengt.

Dagen därpå upptäckte jag att jag fått influensan och orkade knappt komma upp ur sängen.
Det var lugnt i huset igen. Mamma jobbade och kom hem och bakade bullar och Bengt gick till kontoret varje morgon .
Mormor såg jag inte till länge.

Du Lina Hur går det med din epiliepsi? frågar Leif .
Va utbrister Lina. Jag har aldrig haft det???
Det sa Monica säger Lena
Rebecca ser arg ut.
Det är förstås de tabletterna de missbrukade säger Christer.
Det fanns alltid tabletter i badrums skåpet.säger Lina. Det brukar vara låst men jag har i flera år vetat vad nyckeln finns.
Hon skrattar lite. Brukar knycka lite smink av mamma ibland.

Rebecca fortsätter.
För en månad kontaktade jag Lina.
Har ju känt till henne länge men var osäker om hon visste att hon hade en halvsyster och mamma var ju så förtegen.
Det visade sig att Lina visste ingenting.
Först trodde jag att det var ett misstag.
Ja säger Lina för jag hade alltid trott att min pappa var Bengt.
Vi blev goda vänner iaf.

Här om dagen hände något hemskt.
Det var lördagsmorgon och normalt brukar jag sova till elva,men av någon konstig anledning vaknar jag redan kl sex på morgonen.
Jag hör något bankande och ser dörren till källaren stå öppen.
Är lite yrvaken så hinner inte bli rädd och kikar in och då ser jag Bengt sticka in en spruta på en man i rullstol. Han skriker till och somnar.
Då blev jag jätte rädd och springer upp på mitt rum, klär mig och försvinner ut.
Såg Bengt dig.?
Nä ,men mamma såg när jag smällde igen dörren.
Jag tänkte direkt på Rebecca så jag åkte hem till henne.
Hon lovade att hjälpa mig. Lina ser tacksamt på Rebecca.

Jag var så rädd att jag inte vågade säga något till Rebecca först heller.
Rebecca tar till orda igen.
Jag såg ju på Lina hur rädd hon var men hon fick inte fram något till att börja med .

Rebecca böjer huvudet lite och ser skamsen ut. Jag visste ju att jag skulle börja som utredare så jag tänkte att jag måste reda i det här men eftersom Lina inte orkade säga något till att börja med iaf så fick vi göra på ett annat sätt.

USB minne frågar Christer..
Det var min idé säger Lina.
USB minnet från Johan Emma och Simon visste jag inget om. De måste ha fått idéen från ditt första USB minne.
Vem satte dit dem frågar Leif

Det gjorde jag säger Rebecca.
Varför krånglade ni till det så väldigt.?
Mycket resurser och mycket oro.

Ville kolla upp allt först säger Rebecca . Vi ville kunna undersöka huset utan att jag blev inblandad men det behövdes göras av proffs.
Lina ser lite förtegen ut. Jag berättade inte först vad som hänt bara att jag trodde någon hålls fånge och att jag inte vågade åka hem.

Vi förstår att du var rädd,men nu är det väl över frågar Lena försiktigt?
Jadå svara Lina.

En sekreterare knackar på dörren och meddelar att Birgitta är där.
Hon vill prata.

Be henne stiga på säger Leif.
Vi måste reda ut den hör röran.

Birgitta stiger på. Hon är märkbart nervös och hennes ilska är som bortblåst.
Förlåt mig.
Berätta uppmanar Leif.

Hon harklar sig lite.
Jag ville bara hjälpa och skydda Lina och Monica förstås.

För 12 år sedan råkade Stefan ut för en svår trafikolycka så han blev förlamad i sina ben. Han hade mycket ont och fick starka mediciner emot smärtan.
Då dök hans tvillingbror Bengt upp. Stefan hade inte berättat så mycket om Bengt .
De hade inte så bra kontakt.
Bengt lovade att ta hand om Stefan. Han var mycket övertalande och vänlig.
Om jag skall vara ärlig så var både jag och Monica lite rädda vad folk skulle tycka om den svårt handikappad man.
Stefan och Monica hade precis byggt ett hus då olyckan skedde men de hade inte flyttat in. Jag hade inte sett det.
Var utomlands då de flyttade och när jag kom hem berättade Monica att Stefan avlidit och att de hade strött ut askan över havet. De visade mig ett brev från Stefan om hans vilja. Fejkat förstås men det förstår jag nu.
Jag tyckte förstås synd om dem och försökte hjälpa dem.

Jag fick komma till dig ofta sa Lina.
Tack!
Misstänkte du aldrig att de var något fel undrade Christer.
Jo så småningom.
Monica blev mer och mer underlig och till slut förstod jag att hon var gravt morfinberoende.
Tabletter.
Hon sa hela tiden att hon kunde sluta själv .
Jag försökte få henne att be om hjälp men vad skulle folk säga.
Så dum jag var.
Var fanns Bengt .
Det var han som skaffade fram drogerna.
Men varför detta med Stefan i källaren.?
Stefan hade en hög invalidsförsäkring som utgick varje månad.

När förstod du vad som hänt.
Rebecca är upprörd.
Misstänkt att något är konstigt i flera år men det var då Lina försvann som Monica berättade.

Monica är rädd för Bengt men också beroende av att han fixar fram droger.
Stefan var han ju tvungen att droga ner för att hålla tyst.
Birgitta tystnar.
Alla är sorgsna!
Lina gråter stilla.

Både Stefan och Monica behöver avgiftning och vård. Rätten får avgöra vilket straff Monica och Bengt får, säger Leif

Du kan få bo hos mig ,Lina säger Rebecca..
Tack ler Lina blygt.

Det visar sig att Monica är mycket ångerfull och låter Lina bo hos Rebecca.

Slut

#1 - - Anonym:

Spännande historia

#2 - - stina landin:

Det var spännande, många personer att hålla reda på, men som sagt sanningen kommer alltid fram.